Duger man inte om man är medel?

På dagis finns det barn med mammor av diverse modeller..

Superflashiga, hippa, moderiktiga morsan med stövlar som har högre klack än snödrivorna är höga.

Tantmammorna, dom som är lite äldre och har flera barn. Deras skor har ingen klack, snarare grop för dom är några år gamla. Barnvagnen till sista lilla bebisen är också den några decennier gammal och stötdämpning, vad är det?

Och så finns det min katergori, medelmorsan (coolaste morsorna ever!). Som inte tycker att barnet är sjukSJUK när han snorar lite, som köper overall på PoP för jag orkar inte leta i alla butiker, läsa alla tester och hitta den ultimata overallen. Huvudsaken att han är torr och varm. Eller? Som har en illgrönmössa på mig med massa roliga figurer.

Grejen är den. När man möter Superflashiga morsan så känns det som att hon tittar på mig och tänker "varför slutar hon ta hand om sig bara för att hon har barn. Man kan väl piffa till sig och klä sig snyggt för det".

Alltså, grejen är att jag har aldrig varit så så det känns falskt att börja nu bara för att. Och jag har hellre en skön och varm jacka, än en svindyr jacka som man är rädd att smutsa ner (barn kan ju vara lite geggiga ibland)

När jag möter Tantmamman så känns det som att hon tittar på mig och tänker "ojoj flicka lilla, du ska klä dig varmt (fodra med tidningar det håller kylan borta), inte ha så skrikiga färger och varför tjoar du så med barnet, visa lite ansvar".

Alltså, booooooring !!! So what om jag vill vara lite pigg och rolig med mitt barn, innebär det att jag inte tar mitt ansvar och inte tar hand om mitt barn för det? Hoppas jag aldrig blir en tantmamma bara för att jag blir äldre eller får fler barn.

Jag är medelmorsa, coolest ever!!